Igår ringde veterinären och de hade fått tillbaka provsvaren för biopsierna från Pixies tassar och det visade sig vara papillom, dvs vårtor, som troligtvis orsakas av virus och går mao inte att behandla. (Enligt NE godartad tumör). De ska läka bort av sig själv, men man kan hjälpa till genom att smörja med mjukgörande salva.

På frågan ifall det kommer igen och är kroniskt så var svaret att det är som för människor, vissa har mer problem och får det mer återkommande. Inget svar jag blev så glad över, men, men, som någon sa: - Det kunde ha varit värre!

Har googlat lite, men hittar inte så mycket med papillom och hund (får en massa träffar på papillon, men de kan väl inte räknas som vårtor?! :) )

Vi har inte haft vårtor själv, så vad jag kan utläsa från diverse human sidor så är det framförallt barn i skolåldern som drabbas och att i vuxen ålder avtar frekvensen. Undrar om motsvarande gäller för hundar, att det är främst unga hundar som drabbas?!

Ja, ja, är det någon som har erfarenhet av papillom/vårtor på hund så hör gärna av er.

... över att inte biopsisvaren kom till veterinären. Det har gått nio dagar och nu är det helg...

 Alla hjärtans dag idag - kram till er alla! Tack till alla som har engagerat sig i Pixies tassar och gett tips och råd.

Jag väntar fortfarande på biopsi-svaren, men har min egen oproffsiga teori om att det antingen är hormonellt (hon löper för första gången just nu) eller någon form av kontaktallergi som reaktion på det filt/väv/sand-underlag vi tränade på förra lördagen. Jag droppar tassarna en gång om dagen och tycker "förhårdnaderna"/utslagen har blivit mindre. Hon är inte särskilt berörd, vild och glad som vanligt, möjligen lite öm där stygnen sitter. Försökte ta foto, men de flesta är suddiga. De tre första är där stygnen sitter. På de två undre kan ni kanske se hur det ser ut.

I lördags var det toppenfint väder och då blev det en härlig långrunda på stranden från Skateholm och österut med Lotta, Tim, Isak och hundarna. Som om inte Pixies tassar har varit ett orosmoment, lyckades Zelda med bedriften att fastna med tårna på vänster bakben i springorna på en hal träbro. Vi fick kämpa ganska bra för att få loss henne, som tur var fick hon inte ont. Själv halkade jag på samma träbro och fick räcket rakt i armhålan och det känns fortfarande kan jag lova.

Lite strandfoto:

Min fina Isak som njöt av en tur på stranden med kompisen Tim:

Sist men inte minst en härlig röding som jag uppskattar så mkt!! (Den svarta är mkt svårare att fånga på bild):

Vi fick en tid hos veterinären idag kl 14.30 Två veterinärer och två djursjukvårdare tittade på hennes tassar och de konstaterade att de inte hade sett något liknande tidigare (iofs ganska unga veterinärer). De skulle beskriva det som väldigt ömma "förhårdnader", ev. lite åt vårthållet. Smärtan ville den ena likna vid hälsporre. Akut inflammationstillstånd i underhuden lyder diagnosen på kvittot.

Pixie fick lugnande för att de skulle kunna undersöka ordentligt och ta biopsier. Vi hittade dessa "förhårdnader" mindre eller större till storleken på alla fyra tassar runt de stora trampdynorna. På vänster fram har hon dessutom en i kanten på en mindre trampdyna. De tog biopsi från den stora "förhårdnaden" på ena baktassen och från en mindre och ganska blodig på ena framtassen. Jag fick frågan ifall jag ville vara med och det ville jag så klart, med blicken fäst mot fälten på den skånska slätten. När de tog biopsin från baktassen och sydde där gick allt bra, men när de skulle ta den på framtassen stretade Pixie emot ganska bra och de började prata om att de ev. hade träffat en nerv och fått en fin tårtbit av huden osv, då höll jag på att tuppa av. Så matte fick snällt vingla ut i väntrummet och sätta huvudet mellan benen, svettades floder. Men med den något friskare luften i väntrummet piggnade jag till hyfsat snabbt. :)

Nu har hon ett stygn på en baktass och ett på en framtass och de ska tas om 10 dagar, då bör även resultatet från biopsierna vara tillbaka. Till dess är det krage och droppar på "förhårdnaderna" som gäller.

Vi (= jag) som hade stora planer på vad vi skulle hinna med innan nästa tillfälle för Emelie den 19 feb. Jag håller tummar och tår (igen) för att det inte är något som inte går att behandla, vill absolut inte att min fina glada svarta fröken ska gå och ha ont i tassarna. :( 

Har någon varit med om något liknande eller hört om det så hör gärna av er!!

...för Pixies tassar!! Jag skrev ju kort om att hon verkade trampa på något på kursen, skrek till och hoppad runt på tre ben ett kort tag, sen visade hon inte mer hälta. Det blev en form av ruva sidan om den stora trampdynan på en baktass.

Nu ikväll tittade jag till tassen igen, som ser torr och fin ut och passade på att känna igenom de andra tassarna med och då hittade jag små märkliga "knutor" sidan om den stora trampdynan på två tassar till. Hmmm, inte kul!! Googlade lite och är nu något orolig för att är någon typ av hudinflammation, typ furunkolos.

Har någon av de andra kullsyskonen eller släktingarna drabbats av något liknande??

För min del blir det till att ringa veterinären så fort som möjligt i morgonbitti och jag håller alla tummar och tår jag har att det inte är något besvärligt och långvarigt. Fan också!! :(

...idag fyller denna långbenta, härliga, sotsvarta fröken 1 år. Grattis Pixie och alla kullsyskon.

Hon sprider massor av kärlek och tokighet kring sig!!