skarin

Inlägg publicerade under kategorin Utställning

Av Charlotte - 22 november 2010 20:43

Jag har länge anat att något var lurt, har misstänkt att den där svarta som bor i vår familj inte alls är någon aussie, utan att jag har blivit grundlurad av både Paula och Camilla, som låtit Trolla adoptera några svartvita, klena och späda border collie-tikvalpar. Nu har till och med en utställningsdomare bekräftat det. Humor på hög - eller låg - nivå!?   


I lördags körde jag och hundarna till Åstorp, SBK Skåne anordnade utställning för bruksraser. Paula skulle ställa Fixa, Camilla Trolla och Frida Minoo (Pixies syster). Pixie skötte sig hyfsat i ringen, visade sina tänder superfint och lugnt, accepterade klämmande och kännandet. Ringen var dock liten och vi hade svårt att få till någon bra trav, det var lättare när vi sprang runt i ringen än när vi skulle springa på diagonalen från/mot domaren - att hon fick kommentaren obalanserade rörelser kan jag förstå. Efter att domaren bedömt henne så sa hon:

- Denna måste vara syskon med den föregående eller? (Då hade hon skickat ut Minoo med ett 3e pris)

- Hon ser ut som en border collie och har för lite av allt.

Domaren var dock trevlig mot min hund, tog mig i hand, tittade mig i ögonen och jag gick ut från ringen med ett stort leende på läpparna - tyckte det var stor humor i det hela. Här är kritiken:

Typ, storlek och helhetsintryck: Godtagbar

Storlek: Medel

Mentalitet: Behöver ringträning (shame on you matte!!)

Detaljbeskrivning: Feminin tik som är alltför lång, lätt och späd. Feminint alltför klent huvud som saknar de rätta rasdetaljerna. Klen underkäke. Saxbett. Mörka ögon. Bra hals och överlinje. Outvecklad i kroppen. Klen benstomme. Knappa vinklar. Brant kors. Obalanserade rörelser. Allt för kort och tunn päls.


Tur att hundstackaren inte kan läsa!! Undrar om domaren hade gett samma kommentar ifall Pixie inte var svartvit?! Inga tikar fick 1a pris över huvud taget, två hanar fick däremot.


Hur som haver så sparar vi utställningarna till hon är 2-3 år, så får vi se om det har hänt något med klenfisen till dess. Zelda var värsta spetan till hon var ca 3 år, päls fick hon knappt förrän hon kastrerades vid 5 års ålder. Tur att jag inte hade planer på någon utställningskarriär för Pixie. Kommer dock kämpa för att få ett 2a pris, som jag har lyckats få med Zelda en gång way back.


Nu glömmer vi denna utställningshistoria och tänker på annat, som träningen.


Förra måndagen var jag hos Peter och vallade med Pixie. Var jag nöjd med hur det gick med vallningen när vi var där på kennellägret, så var jag mindre nöjd efter vallningen i måndags. Vi började i stora hagen med en gång och det var (för) svårt. Hon gick för tight på fåren eller delade dem och de sprang upp till hörnan och grinden. Vi fick ut dem därifrån och sen var det igång igen fast mot andra grinden. Med hjälp av Peter fick vi till ett par saker som var bra, men överlag var det svårt. Mot slutet var hon helt hjärndöd -> trött. Vi får se ifall vi fortsätter, det blir nog inte mer i vinter. Jag var där kl 15 och det mörknade fort, måndagar är svårt för min del (alla vardagar).


I onsdags fick Zelda njuta av en stunds massage på Vingårdens hundmassage i Klagshamn, hon var bättre än sist, men generellt stelare på vänster sida än höger. Matte måste vara noggrann med stretchningen.


I torsdags var det kurs-dags för Pixie och överlag går det bra. Hon är lite annorlunda när vi är där jämfört med när vi tränar hemma - vilket jag egentligen inte gillar - det ska inte spela någon roll var vi är och vad som händer runt omkring - men det är bara till att inse att det är en känsligare hund och anpassa därefter. Vi gjorde inkallning genom grupp och hon tyckte det var superjobbigt att sitta kvar på andra sidan gruppen, hon ser eländig ut och "tappar öronen" (de som var där vet vad jag menar). Hon klarade däremot av att Marina tittade på tänderna och det var ett stort framsteg!!


Igår hjälpte jag Tina och Jackson med lite agilitytips och därefter fick mina hundar köra lite. Pixie körde motivationsövningar mot skål på tunnel, platt tunnel och däck, samt 3 x 4-pinnars slalom i triangel (i koppel) och det gick minsann skapligt. Zelda fick ösa runt på en hoppklass 1-bana på small-höjd och gissa om det gick fort i leran. Hon var superlycklig!!


I veckan ska vi fortsätta med lydnadsklass 1-momenten, framförallt apporteringen och ställandet. Sen hoppas jag att mina beställda hinder dyker upp så att att vi kan fortsätta träna handling hemma. Till helgen lyckas vi förhoppningsvis trycka in ett spår på lördag.


Ha en fin vecka hälsar border collien och den missfärgade tollaren!  


     



ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se