Min allra finaste fröken svart!!   

LP1, LP2, RLD N, RLD F, RLD A Force Galaxie's Pixie Spell
uppflyttad till lägre klass spår, tävlar agility/hoppklass 3 och lydnadklass 3

(RLD A när SKK har fått tummen loss)

Det är idag ganska svårt att förstå att jag hade så svårt att komma underfund med hur denna fröken svart tänkte och fungerade. Hon var verkligen superlugn som valp, var inte särskilt lekfull och ganska nöjd med att inte göra något alls - en lugn tänkare. Detta var också anledningen till att det röda yrvädret Zoe kom in i vårt liv så tidigt eftersom jag tvivlade på Pixie vilja och kapacitet.

Pixie är fortfarande inte den snabbaste hunden på agilitybanan och det kommer hon inte heller bli, men vi har blivit samspelta och det är så kul att tävla agility med henne. I klass 3 så kommer det absolut bli svårare för oss - men vi får se det som en sporre.

I rallyn har vi klarat av stötestenen högerhandling hyfsat - inga 100 poängare - men vi har haft kul och hennes attityd har varit fin. Nu får vi så smått börja fila på mästarklassens moment och ev göra någon start till hösten.

Det allra största steget hittills i år är starterna i lydnadsklass 3 - debut för både mig och hunden. Det har verkligen känts som ett stort (och ibland oövervinnerligt) steg från klass 2 till klass 3. Jag har aldrig kört in treans moment tidigare och vittringen har varit en utmaning. Min strategi att inte göra något alls när jag inte är säker höll jag hårt på ett tag, men då kommer man inte så långt. Det är mycket som inte är 10-poängsmässigt, men vi gör vårt bästa. Vi har ett par tävlingar till framför oss och vi får ta det som tävlingsträning och se hur långt det tar oss. Elitens moment börjar vi nog inte titta på...än...vanan trogen. Ingen bra strategi, men så får det vara ett tag till. :)

Näst på tur efter lydnadsklass 3 och LP3 (japp, LP3 är delmålet) är avklarat så lutar det åt att fokusera på lägre

klass spår (om den idag obefintliga skotträningen fungerar), annars får det bli eliten och sen brukset. En av sommarövningarna är åtminstone att fokusera på krypet. Hon är inte en lika given spårhund som Zoe. Hon tycker det är kul att spåra, men har inte riktigt det drivet i spåret och är svår att läsa.

Den där galna röda räkan Zoe tränas det också vidare med. Vi har börjat tävla agility officiellt, och förvånande nog tagit en pinne i agilityklass 1 (trodde det skulle dröja några säsonger). Vi har gjort några riktigt bra lopp och några andra helt katastrofala. :) Det finns hyfsat tryck under tassarna - jag hinner inte alltid med och ibland smiter hon bakom ryggen på mig. Trots det är hon oftast samlad och inte så där galen som vissa (röda) aussies har en tendens att vara.

Vi behöver någon/några säsonger på oss att hitta varandra och bli säkrare på gungan, som hon har svårt att skilja från balansen och fått ett par luftfärder. De senaste fyra tävlingarna har hon löpt, något mer ofokuserad innan start annars tror jag det har stört mig mer än henne (man vill liksom inte störa andra och håller sig undan så länge som möjligt). Har stött på bra löpmattor och yttepyttesmå löpmattor som har flugit all världens väg när hon startat - känns inte optimalt.

I rallyn är vi i fortsättningsklass med 1 gk resultat, men oj vad jag får jobba. Senaste tävlingen låste hon i båda klasserna på Åttans frestelse och kunde inte jobba vidare fokuserat. Jag tror jag har en plan på hur vi ska få rätt på det och jobbar med både godis, leksaker och apporter utspridda som störning. Vi får se hur långt det hjälper oss. Kommer inte prioritera rallytävlandet med henne nu.

Lydnadsträningen går framåt, tycker att hon har hyfsat bra stadga trots sin intensitet. Tror nog att det kan bli lydnadsdebut för henne i slutet av sommaren/början av hösten när/om Pixie har klarat sitt LP3. Har startat en klubbtävling med henne i lydnadsettan och det blir förhoppningsvis en till i juni.

Efter att debuten i lydnadsettan är avklarad så är målet debut i appellen. Hon är en riktigt duktigt spårhund i mina ögon!! Vi ska bara sätta lydnaden med.

Som mål så finns ju även att ställa ut det båda icke-så-rastypiska fröknarna under 2013 - men det blir bara i mån av tid.

Håll tummarna för ett friskt, skoj och utmanande fortsatt 2013!

Andan föll på och då är det bäst att skriva nu, än om det är några dagar kvar på 2012. Tävlingsåret 2012 är slut för vår del och det känns både lite vemodigt, men också helt ok efter en något hektisk höst (vår och sommar skulle maken fylla i). Problemet är att jag tränar mest strukturerat och engagerat ifall jag har tävlingar som mål (och då menar jag anmälningar), så vi får väl se hur mycket allvar det blir i vinter.

Ska man summera Pixies tävlingsår 2012 får jag nog säga att det har gått över all förväntan:
Uppflyttade till lägre klass spår i februari.
LPII klart på några tävlingar i maj-aug.
RLD N och RLD F på 6 tävlingar, första gk resultat i Avancerad.
8 pinnar i agility jan-okt.

Framförallt är framstegen i agilityn en sån stor vinst och glädje för mig eftersom Pixie inte alls var intresserad av agility. Sprang helst sidan om hinderna eller av banan om hon sprang över huvudtaget. Hopp2-loppet där hon blev tvåa visade att hon minsann kan sträcka ut på sina långa ben och springa fort (för att vara henne). I helgen startade vi på Ingrids mysiga Tomtehopp, en inofficiell tävling. Jag var så där lagom sugen på att köra dit, hade inte tränat mer än en gång sedan vi tävlade i Malmö i oktober. Pixie var hur taggad som helst och så kul att köra. Vi vann hopploppet och blev 2a i agilityloppet. Med vinterträningen i Sussies ridhus som startar i veckan så kanske vi kan utvecklas lite till och ha ännu mer kul på agilitytävlingarna 2013.

Zoe-virrpanna har fått debutera i rallylydnaden, mest för miljöträningens skull och har lyckats med 3 gk resultat och är snart RLD N Windedos Kahlua (först dröjde ett resultat och sen dröjde matte med att skicka in papper). De två sista tävlingarna är jag dock långt ifrån nöjd med prestationen - så det får jag klura på under vintern. Något händer när vi går in på plan...

I höst har vi gått en fortsättningskurs i agility för Thereze Grabowska - som går över förväntan måste jag säga. Jag var rädd att agilityn skulle stressa henne, men än så länge håller hon ihop fint och är explosiv och lyhörd. Så ska det bli lydnadsfokus de luxe hoppas jag. Vi hade en väldigt fin position efter sommaren, men den har rallylydnaden svept bort. :/

Så målen som skrivs in tävlingsdagboken för 2013 blir mest troligt:
Pixie
lydnadsklass 3
vässa till oss i klass 2 i agilityn
ev lägre klass spår sent nästa år
RLD A (men inte på bekostnad av lydnadsfokuset)

Zoe
MH & röntgen
lydnadsklass 1 (om/när hon är mogen för det)
appellklass spår (om/när hon är mogen för det)
starta i klass 1 i agility (om/när hon är mogen för det)
RLD F (men inte på bekostnad av lydnadsfokuset)

Vi var på valläger med Force Galaxie's hos Peter Bengtsson i november och det är så kul och SVÅRT! Synd att man inte kan träna hund på heltid, för då hade jag absolut slängt in en rejäl dos vallning i veckoschemat.

Vallhunden Zoe

...och saknaden är fortfarande stor!

Än om inte sorgen/saknaden känns dagligen så kommer den och går. Senast den var oerhört påtaglig

var när jag skulle till veterinären för att vaccinera liten rödnäsa.

Liten rödnäsa har ju hunnit bli året gammal och tiden går mao gräsligt fort. Min inställning har

varit att hon får hänga med, att jag ska ta det lugnt med henne och inte stressa - men detta är vi inte riktigt överens om. Hon behöver tränas, stimuleras och aktiveras en hel del för att må bra. Spårar lite mer med

henne och köra upplet och det tröttar henne åtminstone en stund. Hon hänger gärna med på joggingturer

och cykelturer, jag märker att hon njuter av att få vara riktigt fysisk, men inte tröttar det hennes

huvud inte.

I slutet av sommaren startade vi i rallylydnad för skojs skull och det höll nästan hela vägen, men

lite mycket snusande, brist i samarbete och en felaktigt utförd skylt gjorde att vi slutade på 60

poäng. Vi ska ge det ett nytt försök den 23/9 på TBK.

Jag får nog på allvar sätta upp träningsmål även med henne för att utmana henne och komma vidare. Att sätta upp träningsmål och föra träningsdagbok hjälpte mig komma igång med Pixie ordentligt.

I vardagen är hon ungefär lika "pestig" och kommer kanske alltid förbli så eller så mognar hon en dag

hon med. ;)

I oktober blir det mest troligt MH ifall inte löp ställer till det.

Träningsresultatet variera otroligt mycket, ena dagen är hon superfokuserad och är rolig att jobba med,

andra dagar splittrad och mer svårmotiverad (tror ev att jag har fastnat i att göra för lätta saker

och behöver utmana henne mer).

Har tvekat till ifall jag ska köra agility med henne nu till en början när hon är så het. Kom nog

till en slutsats igår att jo visst kan vi köra agility men när vi är själva och utan störning av ett

10-tal andra hundar som också kör agility. Kontaktfälten börjar bli fina på balansbommen och de få

gånger jag kört på A-hindret har det också funkat bra, däck, hopp, tunnlar funkar i rasande fart.

Slalomen kör jag in som koppelslalom och fyra och åtta pinnar funkar hyfsat bra och med tryck,

handlingsmässigt går det hyfsat, bakombytessignalen är fortfarande svårast. Så det kan kanske bli

något av henne på agilitybanan med. :)

Och på tal om agilitybanan så lämnar vi Zoe och går över till fröken svart som har gjort stora och

glädjande framsteg. Vi börjar hitta varandra på agilitybanan och visst har det blivit en del diskade

lopp, men en del bra lopp med. Nu tävlar vi i klass 2 i båda klasserna och gör oss bekanta med de

svårigheter som finns på dem. Vi har plockat den första pinnen i agilityklass 2 och visst hade det

varit kul ifall fler hade trillat in, men vi ska stanna i klass 2 läääänge för att förbättra oss.

Efter att LP2 var i hamn så har vi börjat snusa på lydnadsklass 3 momenten och det går fram på vissa

och andra är betydligt svårare. Vittringsapporteringen har vi inte påbörjat, men nu är nya pinnnar

uppsågade i garaget - så nu har jag ingen ursäkt. Vår stötesten är och lär nog förbli fjärren. Hoppas

att vi under hösten kan få till en träningshelg med instruktör och drillas hårt och inspirerande. :)

Tanken på lägreklass spår finns där med, men den får vänta till nästa år och efter att vi klarar

platsen i lydnadsklass 3 bra och säkert.

Under den tid som kvarstår i år så är det en rallylydnadstävling och tre agilitytävlingar inplanerade,

sen tar ett aktivt tävlingsår nästintill slut och kan summeras.

Ta hand om er därute!

Har idag varit och tävlat inofficiell agility i Ystad, var på plats redan kl 7.15 (urk-tidigt en söndag) och det dröjde bara någon timme sen började det regna och slutade inte så länge jag var kvar - det bara vräkte ner. Jag avverkade två regnjackor, men var trots det blöt igenom...blää.

Resultatmässigt var det också en ganska gråmulen historia. Pixie är inte den mest taggade hunden inför agilityn och jag gjorde mitt bästa att få upp attityden inför första loppet, agilityklass 1. Peppade friskt med goda (i hundmunnar) Mamma Scans köttbullar och gjorde oss redo. Starten i form av ett staket, balansbom, hopp, tunnel, slalom gick fin fint - då hade vi vänt ner mot mitten på banan igen och efter slalom drog Pixie ut mot godislådan utanför banan - tjohoo - upplopp!! Synd att vi hade si så där 13 hinder kvar. Fick tillbaka henne in, men då var det inte mycket som stämde. Glädjer mig åt fina kontaktfält och bra slalom. Så en disk på första starten.

Andra starten var en hoppklass 1, med startnummer fem var vi lagom taggade. Tyvärr låg platt tunnel i en alldeles tokig vinkel, ingen rak ansats så lång ögat kunde nå och två hundar innan mig slog i hårt och ljudligt. Tävlingen bröts, diskussion med domaren, beslut om att ta bort platt tunnel, ny banvandring och låta de som startat innan mig köra om. Hon fixade avbrottet hyfsat och vi satte ett nollat lopp med lite "söndagskörnings-varning". Vi fick 0 fel och en tid på 28,x sek. Vinnaren låg på 22 och tvåan på 23 sekunder, så vi har en bit att knappa in. Det blev åtminstone en 5:e plats då det var en hel del som fick fel eller diskade sig. I denna klassen la jag ingen belöning i godislådan utanför banan - utan var noga med att visa att köttbullarna faktiskt fanns hos mig.

Sista klassen för oss (eftersom jag övergav regnet inför allra sista klassen) var en öppen agilityklass och därmed lite lite svårare handling. Den största svårigheten var nog trots allt nederbörden och det hala underlaget! Tyckte jag hade koll på hur jag skulle handla henne, efter de fyra första hinderna  skulle vi enkelt snett åt höger till en tunnel, men hon susar ut åt vänster över ett hinder. Om jag hade för hög arm och tryckte ut henne åt vänster eller om jag var för nonchalant för att jag inte ansåg att det var en svårighet - vet jag inte - men fel blev det. Sen strulade det lite överallt efter det. Tyckte hon drog på allt som inte skulle tas och inte tog det som skulle tas - jag kanske var för passiv helt enkelt?! Tar med mig fina kontaktfält och bra slalom, sen handlingsmässigt och samarbetsmässigt så har vi en del att jobba på...

Ganska nöjd med stryka mig i sista klassen, komma hem, i duschen, torra kläder, mat och sen spendera någon timme på ett tokigt varmt badhus - gissa om tröttheten slog till!

Just det vi var och tävlade rallylydnad förra helgen i Lund. Tänkte att vi kunde kanske med lite tur bättra på ett gk resultat med ett till och det gick vägen. Var lite nojig över sitt-stå-skylten som verkligen inte har funkat när vi tränade i veckan innan, men det löste sig. Vi fick 4 poängs avdrag från de 100 poäng man utgår ifrån, totalpoäng 96 mao.

Vi fick avdrag för att hon nosade 2 ggr, fick brist i samarbete i momentet där hon är framför mig och jag först backar 1, sen 2, sen 3 steg (när jag skulle backa 3 steg följde hon inte med med en gång utan dröjde sig kvar sittande) och så fick jag ett sträckt koppel i dubbelslalomen. Funkar inte den vanliga lydnaden i framtiden så får vi väl falla tillbaka på rallylydnanden. Jag är fortfarande lite tveksam till att tävla i de olika grenarna parallellt eftersom jag kan uppmuntra henne på ett annat sätt i rallyn, som inte är tillåtet i lydnanden.

Vi missade vår debut i lydnadsklass 2 i påskhelgen pga löp, men det blir nya tag framöver...

Den kommande helgen väntar agilitytävling i Lomma och sen kennelläger i Vårgårda.

Med hopp om fint vårväder och värme framöver (och gärna några extra timmar per dygn)!

Vi tävlade appellspår i Skanör-Falsterbo idag. Jag anmälde mig tidigt i januari och då hade vi +10 grader och inte tillstymelse till kyla och snö. Men kylan kom och även lite snö, lagom till vi skulle genrepa och tävla. Vi har haft några riktiga skitkassa spår nu veckorna innan, så känslan var inte den bästa. Det var -5, blåsigt och lätt snöfall - spåren gick på höstveteåkrar med fritt blås.

Av 12 anmälda kom 8 till start, jag drog startnummer 4. Marken hade frusit så pass mycket att spårläggarna inte fick upp hörnmarkeringarna när de trampade ut spåren på morgonen, så vi fick alla lite "hjälp" iom att vi kunde se spårets sträckning. Vi hade sidvind, medvind, sidvind på de olika sträckorna och hon startade bra och hittade första apporten, tog vinkeln ok, sen fick hon lite svårt innan mitten och slog både åt höger och vänster. Jag tror hon kände pinnen, men det tog ett tag innan hon lyckades hitta den, efter andra pinnen hade vi vinden i ryggen och hon fortsatte en 10-15 meter förbi hörnmarkeringen så det var bara för mig att hänga på, men sen vände hon upp mot vinden och kom på slutrakan. Precis innan slutpinnen låg en död fågel, men den fick en snus och sen fortsatte hon, hon gick över slutpinnen med ca en meter och vände sen runt och markerade. Skön känsla att få alla pinnarna med, än om inte spåret var lysande. Domarnas kommentarer var att de tyckte hon tog lång tid på sig på mittsträckan där hon letade pinne och de tyckte nästan att jag bromsade upp henne inför pinnen. Här håller jag inte riktigt med för hon slog några meter åt höger och vänster ett par gånger, men hon rörde sig inte framåt. Ska jag ha 10 meter lina kan jag inte följa med höger och sen vänster när hon inte rör sig framåt. De kommenterade att hon nästan gick framförgående efter andra vinkeln innan hon tog spåret igen och sen tyckte de att hon hade något svag markering på slutet. En del höll jag med om annat inte. Betyg 6-6. Kommentarer på protokollet: stopp, slarv 2:a sträckan, vinkel, dålig i vinklar, dåliga markeringar.

Sen bar det av till brukshundklubben. Där visade det sig att den som fick högst poäng på spåret hade 6,5-6,5 och 3 stycken bröt. Alla var överens om att det var svåra och utmanande spår pga kylan, vinden, underlaget mm.

Vi körde budföringen först och jag var mest orolig att hon skulle göra som på träningar att hon knappt vill lämna mottagaren för att det är där det händer kuliga saker. Idag så sprang hon raketsnabbt till mottagaren, satte sig fint fot och precis när mottagaren skulle klappa henne så stack hon iväg till mig. Vi har ändå tränat med många olika mottagare och här var det en liten späd tjej så det borde inte ha skrämt henne, men hon var taggad på att springa Pixie-fort. När jag lämnade dem så hörde jag att de diskuterade ifall det var en 0 eller inte.

Lydnaden gick inne på en grusplan, rättare sagt en av Falsterbo Horse Shows dressyrbanor, och vi började med platsen. Märkte att hon vara ganska laddad, men jag var inte särskilt orolig. Schäfern sidan om började pipa, reste sig och gick fram något och jag blev mäkta förvånad när hon satte sig upp. Hon flyttade sig inte framåt utan satt kvar på exakt samma ställe, men det kändes både förvånade och surt...

Linförigheten kändes ok, hon kan bli lite vid i högersvängar.

Framförgåendet var spikrakt, men lite snabb.

Platsläggandet var vi lite ur synk när vi startade, men läggandet kändes ok.

Inkallningen var Pixie-snabb

Apporteringen bra

Hopp över hinder (som vi precis tränat in med hopp-sitt) kändes bra trots att hon nog aldrig har hoppat så högt. Miss av mig att inte kolla hur högt hon skulle hoppa.

Poängen:

Linförighet: 9-8,5

Framförgående: 6-7

Platsläggande: 8,5-9

Inkallning: 10-10

Apportering: 9,5-10

Hopp över hinder: 10-10

Platsliggande: 8-8

Budföring: 5-6

Spårning: 6-6

Total medelpoäng: 257,5 p

2:a pris och uppflyttning

Med tanke på hur kass spårningen har gått nu innan är jag supernöjd!! Det är mkt som kunde varit bättre: spåret, budföringen, platsliggningen och ställandena i framförgåendet - men det räckte ändå och det är så skönt!!

Den största vinsten var nog ändå att hon var så positiv på lydnaden - inte alls så slokig som bara hon kan vara!

Nu kan vi stryka alla årets appellklasser från kalendern och fokusera på lydnadstvåan och lägre momenten (ja och agilityn så klart!). Rent spårmässigt ligger lägre klass ljusår bort! Men med lite hjälp från kunniga kan vi kanske komma lite närmare.

Pixie sover gott och det ska minsann jag också gå och göra!! :)

...idag skulle Zelda ha fyllt 10 år!   

Jag var helt övertygad om att hon skulle få uppleva sin 10 års dag och mååånga dagar efter det - men ibland blir det inte som man tänkte sig. Jag är otroligt glad att jag fick dela dryga 9 år med denna fantastiskt härliga, glada, spralliga, clowniga arbetsmyra - min fina röda!!

Jag hade efter något år med min blandras Tea insett att jag ville ha en arbetande hund med mer motor än vad hon erbjöd och ganska snabbt inleddes jakten. Jag hittade till Windedos utanför Eskilstuna och fick förmånen att köpa valp från Mickey/Tam-kullen född i januari 2002.

Hon kom in som en frisk fläkt i mitt liv och var verkligen den träningskompis som jag längtat efter. Vi tävlade lydnad och satte LP1, blev uppflyttade ur appellklass spår, startade lkl2 och lägre klass spår (men här satte pipandet stopp för vidare lydnadskarriär), ställde ut. Vi båda älskade agilityn och efter att i flera år kämpat med tjuvstarter och slalomstrul lyckades vi ta oss upp i H3 och A2, var med på agility SM två år med laget Kämparglöd, vi provade på att valla, rallylydnad och gjorde en massa kul ihop.

Vi var aktiva ända in i slutet, eftersom jag inte visste att hon var sjuk. Zelda är otroligt älskad och saknad!! Jag saknar henne dagligen!!

Stort grattis på 10 års dagen alla kullsyskon!

Så tillbaka till verkligheten!

Äntligen är vår isolering över! Träffade hundar under jul/nyår som sen befarades ha kennelhosta och/eller noskvalster, så vi åkte automatiskt på isolering och behandling för noskvalster. Någon kennelhosta fick de inte och ifall de hade noskvalster de med vet jag inte - men nu är vi på banan igen. Har dessutom fått vaccinerat Pixie med det nya kennelhostvaccinet och hoppas, precis som veterinärerna, att det är mkt bättre än tidigare kc-vaccin. Passade även på att väga fröken svart och hon är en lång, hög och smal fröken på 20,2 kg. :)

Förra helgen var vi i Oskarström och årsdebuterade i agility. Det var 2*H1 som kördes i ett ridhus. Jörgen Tellqvist dömde och jag hade befarat det "värsta", men banorna var ok om än bana 2 bjöd på lite svårlöst handling.

Första klassen gick absolut bäst. Hon startade med hyfsad attityd och när vi kom bort på andra långsidan drog hon iväg genom en tunnel och trodde det var upplopp som gällde, vi skulle dock svänga vänster ta ett hopp och si så där en 10 hinder till. :) Fick tråcklat tillbaka henne över det missade hindret och vidare. Vi fick med oss 5 fel och hamnade på en 13 plats av 55 startande. Utan vägran hade det kunnat räcka till en pinne. Sista pinnen gick till en hund med 40.63 i tid och vi fick 40.65 med den långa svängen som resulterade i en vägran.

Andra klassen var lite klurig på bortre sidan, fanns inte riktigt någon given och naturlig väg ur handlingsperspektiv (för mig). Blev det inte lite knöligt vid ena hindret med en handling så vid ett annat. Jag var medveten om risken, men valde att efter tunnel, hålla ut henne över ett hinder, sen få henne över hindret mot mig och göra ett bakombyte för att komma bort till slalom till vänster. Hon kom lite galet rev hindret vid mitt bakombyte och kom sen fel in i slalom eller förbi slalom. Där stod sen Jörgen ganska nära och hon blev helt klart störd/låg/slokig och svår att få igång igen. Fick ta om slalom 2-3 gånger, men sen körde hon hyfsat vidare och banan ut. Det blev 21.41 fel och en 26e plats av 51 startande.

Detta visar mitt "bekymmer" med Pixie. Hon blir lätt lite slokig och jag vet inte ifall det beror på:

- att hon blir trött i hjärnan (första övningen/banan är hon oftast väldigt på hugget, sen dalar det)

- att hon inte har tillräcklig fysisk kondition

- att hon inte är tillräckligt motiverad

- att hon är känslig för situationer/händelser (högljudda hundar & människor kan påverka/störa henne)

Jag kan absolut inte köra en övning om och om igen tills den blir rätt eller för att få många reps - då slokar hon. Min söta svarta slokfia!! :)

Vi har haft en riktigt bra träningskväll för Nettan, hon kom ner till vår torsdagsträning. Det kommer vi försöka hålla varannan vecka ett tag framöver. Utöver det har jag anmält mig till två temakvällar hos Hundhopp, en i feb och en i mars. Så det blir en del agilityträning framöver, men nästa tävling hålls inte förrän i april. Så det kommer även vara fokus på lydnaden och spår nu ett tag framöver! I slutet av mars hoppas jag också få plats på den clinic som anordnas på Halmstad Arena med Maria Brandel. 

Det lilla röda yrvädret har nu hunnit bli 5 månader och hon är just ett yrväder. Intensiv och livlig, pigg på att träna och spåra, sen är hon lite väl intensiv och spårglad i vissa situationer, men det jobbar vi med. Vi har en gång kvar på vår valpkurs på Hand med hund i Staffanstorp. Vi har tyvärr missat två ggr pga isoleringen/karantänen, men är fit for fight för sista kurstillfället på lördag. Kom på att jag inte har anmält till någon kurs inför våren och vet inte hur jag ska göra - tiden räcker inte riktigt till... Hon har nu i veckan fått vara med när jag tränade lydnad på klubben i måndags och i ridhuset i tisdags. Hon vill gärna morska upp sig lite först när hon ser främmande hundar, men klarar sen av att bryta och fokusera på mig. Hon njöt i fulla drag när hon fick rejsa/busa med rasfränden Leo någon månad äldre i ridhuset när träningen var klar i torsdags. :)

Pixie har förändrats en del sedan Zelda försvann från och Zoe kom in i flocken (utomhus - inomhus är hon samma goa hund). Jag tror det grundar sig i att hennes trygghet försvann och att hon känner sig osäker på hur hon ska hantera vissa situationer. Hon är inte så trevlig när min pappa går ut med henne på dagarna, skäller och bär sig åt mot både hundar och människor. Pappa går bara med Pixie och jag försöker gå med dem var för sig så mycket som möjligt, men det är inte alltid jag hinner dela på dem.

Hon lyssnar på mig och jag har henne mycket lös, men i koppel och framförallt när Zoe är med så blir det lätt stökigt. Har cyklat med henne nästan dagligen nu under julledigheten och då går hon lös vid sidan om cykeln och har inga problem med hundmöten ifall inte hundarna vi möter bryr sig. Häromkvällen kom en lös cocker spaniel springande fram, den var iofs lugn, men Pixie gick upp i oroligt skall. Vi stötte på en lös pudel  igår och då gapade hon en del, men när han vänligt kom fram så var det ok. I båda fallen har inte ägarna haft någon koll, glad att det var vänliga hundar åtminstone.

Nu i eftermiddags när jag var ute med båda två och minstingen på sparkcykel så höll en granne på att packa in i sin bil och hade sin dörr öppen och ut far deras mindre trevliga jack russel tik. Hon kom springande 20 meter rakt mot oss och jag kunde se att hon inte hade vänliga avsikter. Hon for mot Pixies huvud/hals och jag vet inte ifall hon hann få tag, men jag fick in en spark mot henne så hon "flög undan" (känns inte kul att sparka på en så pass liten hund, men jag fredar mina hundar så gott jag kan). Husse kom farande och fick tag i henne innan hon hann komma igång igen. Båda mina var helt tokiga, raggen rest från nacke till svans och gapade som bara den.

Ett bakslag mao, som vi verkligen inte behövde… :(

Till saken hör att jag STARKT ogillar hundar som skäller och beter sig när man möter hundar och människor. Att bli arg hjälper inte och är inte pedagogiskt för fem öre. Att avleda med godis funkar så där när man har två som drar igång varandra… Med Zelda har jag haft ett enkelt och lugnt -Gå! eller -Låt bli! och så har hon struntat i mötande hundar. Pixie har jag koll på, men jag kan inte få henne att vara tyst.

Alla tips mottages mer än gärna!!

Valpkurs har jag börjat gå med den lilla, vi har hunnit med tre gånger. Det är inte många valpkurser igång så här under vintern (som dessutom stämmer med makens arbetstider), men vi fick plats på en valpkurs hos Hand med Hund i Staffanstorp. Vid första tillfället så undrade instruktören vad vi ville lära oss/fokusera på och mitt svar var koppla av/aktivera av-knappen. Zoe är en intensiv räka och om något så behöver hon öva på att ta det lugnt. Mycket riktigt, efter att ha varit en timme ute och gjort övningar har vi en timme inne med teori där hundarna är med. De andra valparna somnar som stockar i något knä eller på golvet, men inte Zoe. Så det har vi att jobba på. :)

Hemma kan hon som tur är slappa och ha det mysigt...

Zoe är en go liten räka, full av humor och energi. Älskar att leka och komma upp med leksaker i knäet. Vi övar på bra att kunna färdigheter - där gå-i-koppel-utan-att-dra står högt upp på listan. Öronen står upp som schäferöron och jag hoppas de "mjuknar" lite när alla tänder trillat. Nu är framtänderna utbytta och vi längtar till även hörntänderna är lite mindre vassa. Vi var och gick en långrunda med Lotta och hennes hundar för någon dagen sedan och det var väldigt lerig och det är som att de där parabolerna till öron drar till sig lera - helt smutsiga på insidan efter promenaden.

Den här lilla mysisen har efter sin äta-folie-form-ont-i-magen fått en "ful ovana" av att vilja upp i sängen och sova där. Hon är min fjärde hund och det är inte ofta hundarna har fått komma upp i sängen. Men på något vis lyckas Zoe krångla sig upp och få stanna kvar...hur gick det här till? :)

För Pixies del är det ridhusträning på tisdagar och inomhushallträning på torsdagar, båda i agility, som gäller. Två bra, givande och trevliga grupper. Hon har utvecklats en del i agilityn, tycker det är mycket roligare och kan träna för leksakens/lekens skull. Det är svårt när en hund bara tar godis som belöning, framförallt om man vill ha upp farten. Vi har massor att träna på och hoppas att vinterns båda träningar tar oss en bit på vägen. Vi har kört en hel del kontaktfältsträning sedan ganska tidigt och hennes kontaktfält är ok, hon är lite långsam uppe på balanshinderna och vill helst inte lämna dem. Så nu kör vi med skål några meter bort eller efter ett hopp, så det blir klick vid rätt beteende och sen fortsätt fram till skålen.

Målen för 2012 ska jag klura på några dagar till och sen åtminstone få ner dem på pränt i träningsboken, kanske även här. Lydnaden har vi inte jobbat så mycket med den senaste tiden, men det är nog dags att sparka igång där ifall vi ska vara klara för det som väntar.

Önskar er en god fortsättning på 2011!!

...på tredje försöket och trots en befarad nedåtgående trend i poäng, så hoppade det upp från 163,5 till 165 p i dag i Skurup och fröken svart får nu kalla sig Lp1 Force Galaxies Pixie Spell.

Det var sista tävlingen jag var anmäld till i år och otroligt skönt att få avsluta ettan - utan att stöta på katastrofer på platsliggningen - och få ladda för tvåan och/eller appellen till våren.

Min plan var att ta mig till Skurup för att låta henne reka planen innan, men det hanns inte med i veckan. Var på TBK i tisdags och körde ett snabbt pass och då började inkallningen strula. När jag kallade in, stannade hon supersnabbt efter typ 2-3 meter. Jobbade på att få släta/raka inkallningar att funka, men hon hade låst sig på att stanna tidigt. Jag har inte tränat inkallning med ställande, men tränar dock ofta mina ställande under gång med att jag backar. Hmmm.

En strulig morgon hemma gjorde att jag inte var i speciellt god tid i heller i Skurup, men vi hann med en kort kissrunda båda två och att anmäla innan kl 9. Vi drog startnummer 17 och hamnade i tredje platsgruppen. När vi kopplat loss hundarna var det två hundar som drog efter tävlingsledaren som tydligen verkade vara en kul typ och vi fick alla bryta och röra på oss lite innan vi la om. Hunden sidan om var lite orolig och föraren som körde 3an i ringen intill var extremt högljudd och när hon körde inkallning med ställande/läggande blev jag lite rädd för att Pixie skulle springa till ljudliga tanten istället för att ligga kvar, men hon skötte sig.

Sen blev det en lång väntan, men då hann både Pixie få vara ute och göra sig hemmastadd och Zoe hann få miljöträning (hon har i princip sovit hela eftermiddagen och kvällen).

Tandvisningen gick bra, hon sitter still och låter domaren titta på tänder. Linförigheten var bättre än i Svedala, men hon är seg i vissa halter och lite svajig. Läggandet kändes ok, idag var hon med vid starterna, ställandet ok, men inkallningen var så jädra klantig från min sida. Jag fick för mig att tävlingsledaren hade frågat ifall jag var redo på de andra momenten och det är jag nästan säker på att han gjorde. Men vid inkallningen så böjde jag mig ner och klappade om henne i min "nu-förbereder-vi-oss-för-xx-momentet"-ritual. Och när jag står framåtböjd och har händerna på henne säger han lämna hunden, jag reser mig inte fullt upp utan börjar gå och hon följer med, så jag får sätta om henne och när jag sen kallar in så gör hon som på träningen i tisdags, stannar efter 2 meter och jag får ge extra kommando. Trots att vi kört fina raka inkallningar utan stopp precis innan. Skumt!! :) Apporten och hoppet kändes ok.

Poäng:

Platsliggning: 10

Tandvisning: 10

Linförighet: 7 (sakta sitt, släpper i helt om höger)

Läggande: 10

Inkallning: 5 (dk inkall, startar, sätter om)

Ställande: 8 (steg)

Apportering: 9 (tugg)

Hopp: 9,5 (lite segt avslut)

Helhet: 10

Totalt 165 p och en 7:e placering. 

Jag håller med i allt utom tugg-kommentaren på apporteringen, jag har aldrig sett henne tugga eller ta om. Hon är otroligt försiktig och håller fint, men det gav en 9:a så det kan inte ha varit mkt. Hade inte inkallningen strulat och gett mer än 5 så hade jag varit nöjd med totalpoängen, kunde ha gett oss 15 poäng till ifall hon gjort sina vanliga snabba inkallningar och 180 p hade varit trevligare... 

Nu får vi jobba vidare med momenten i tvåan som inte är helt färdiga och framförallt jobba upp fria följet så att det håller.

Bortsett från lydnaden var vi i förra veckan på en nyttig och kul kurskväll med fokus på jaako/ketscher/wraps hos Thereze Grabowska i Bökebergs Arena. Det funkade hyfsat och i torsdags när vi tränade i hallen så körde vi övningen fast spegelvänt. Vi behöver köra mer, men jag är otroligt nöjd med att ha kunnat köra två agilityträningar och i stort sett bara belönat med leksaker och kamp - skam den som ger sig! ;)

Nu ska jag nynna vidare på Lena Phs låtar som sjungits i Så mycket bättre...