skarin

Alla inlägg under april 2011

Av Charlotte - 25 april 2011 22:08

...med påskledigheten!!


Den inleddes i fredags med en massa trädgårdsfixande och till kl 15 var jag på plats i Skurup då det var dags för HoÖL och Ho3L i Nils Holgerssons hallen. Resultaten hann inte komma upp i hallen innan jag stack vid 19-tiden och jag har inte helt koll på vad vi fick för fel, de är inte ute på SBKTävling än.


I HoÖL fick vi en antydan till tjuvstart, en vägran på hinder 5 och en rivning av mitt-hinder i staketet.


I Ho3L tyckte jag hon gick jättefint - hon gick tyvärr ut en pinne för tidigt i slalomen och jag fick ta om de sista för att få ut henne rätt.


I någon av dessa klasser kan hon ha sprungit under ett hinder - någon i publiken påpekade det dagen efter, men det märkte inte jag.


Efter tävlingen blev det lite familjemys hos mina föräldrar.


Lördagen började TIDIGT med banvandring kl 7.10 (som jag nästan missade trots att jag var i tid för att de drog igång tidigare än utsatt tid på schemat, men jag hann springa två snabba varv innan vi blev utkörda), så med startnummer 1 så hade vi gjort vår första start redan kl 7.15. I Ag2L kändes det som alla kontaktfält satt, vi fick dock åtminstone 2 rivningar och en vägran uppe i högra hörnet efter att jag på hindret innan hållt in henne hårt, så blev hon frågande på nästa och stannade. Här har jag sett resultatlistan och det blev 20 fel på 41,2 sek (16 av 34 startande) - så Ag2-pinne blev det inte mao.


Nästa klass var AgÖL och där tyckte jag hon gick bra, vad jag vet så fick hon 5 fel på gungan för att hon hoppade av den när den var 10-20 cm över marken, hon var nere på kontaktfältet, men gungan var inte i marken när hon lämnade. Tror att det var här hon fick 9,58 fel och 37,58 sek (5 fel på gunga, och 4,58 fel för långsammare än vinnande hund) (26a av 99 startande).


Sista klassen för dagen blev HoÖL och det var en trevlig bana att avsluta med och jag tror att vi gick i mål med 0 hinderfel, men så får vi plussa på antalet sekunder som vi var långsammare än vinnande hund. 


Alla banorna var roliga med en del utmaningar. Det härliga var att vi faktiskt fick ihop ett bra samarbete, i vanliga fall så är hon tokgalen på första tävlingen för säsongen (och andra med för den delen) och när den dessutom är inomhus. Jag förväntade mig i princip tjuvstarter och diskningar, men det blev något bättre än så än om vi är flera mil från att vara med och fightas i toppen. Jag förundrades av alla blixtrande snabba hundar och förare och inser att det är svårt för mig att någonsin prestera som vissa gör. Jag är inte så snabb i tanke och rörelse, är inte lika bra hundtränare och har en hund på 9+ år, som är lite smårultig om magen - men hon gav mig ett par fina härliga lopp i helgen.

 


Tack till Oxie BK och Skurups BK för ett väl genomfört arrangemang.


Jag startade aldrig i Ho3L på lördagen för att hinna hem till påskmiddagen med hela tjocka släkten. Som belöning fick Zelda massage av Emma på plats i Skurup och så inhandlades det hjorthorn.

           

 


Igår var vi en sväng vid Svaneholms Slott och gick runt sjön, syrran, jag och barnen och hade det riktigt härligt!! Pixie överraskade mig positivt genom att undersöka och hoppa upp/ut/ner på olika mystiska saker vi hittade. Zelda missbedömde sumpmarken sidan om spångarna och sjönk ner till hälften i dyn. Så det blev en ganska stinkande hemfärd och sen rakt in i duschen för hennes del - smutsen var hur svår som helst att få ur pälsen.

                           


Pixie är anmäld till MH i Lomma den 28/5, igår blev jag uppringd och tillfrågade ifall jag kunde vara med idag då de hade fått ett återbud till tollarnas MH och har väldigt många anmälda till den 28/5. Då grillning och avvinkning av systern redan var inbokat så fick jag tyvärr tacka nej. Nu håller jag tummarna att jag kommer med den 28/5, annars får vi ta det efter sommaren.


Idag har vi fixat lite hemma inför den stundande jobbveckan, grillat hos svärföräldrarna, vinkat av systern och nu ikväll tränat med träningsgruppen på måndagar.


En fantastisk påsk till ända...


ANNONS
Av Charlotte - 12 april 2011 11:50

...efter det som hände i söndags, framför allt när jag tänker på vad som kunde ha hänt, men som tack och lov inte hände. Några har kanske sett mitt inlägg på FB i söndags, men här kommer ett längre inlägg om det hela.


Mina och grannens barn ville följa med på promenaden med hundarna och vi gick bort mot kullarna som är på vårt område. Barnen sprang upp på den största kullen och jag sa till dem att jag bara skulle gå runt den stora kullen med hundarna och möta upp dem på andra sidan.


När jag svänger ner på gångvägen mot Kulhuset så ser jag en lös och ensam amstaff (såg ut så här) som kommer mot oss, inte i full karriär, men med raggen rest över hela ryggen och väldigt uppspänd. Kaos och panik!! Jag hade min fleecetröja i handen och började veva med den för att värja bort hunden. Mina skäller och beter sig som bara de kan göra när jag blir arg & uppjagad.


Ser en kille komma på avstånd och ber honom ta sin hund, det är inte hans, men han kommer bort för att hjälpa till. Som tur var inte hunden aggressiv, men han ville fram till mina hundar och jag gjorde allt för att få bort honom. Lyckades i allt viftande få loss Zeldas koppel och kastade det till killen som gjorde en ögla och lyckades fånga in hunden. Jag fick platsat Zelda och bundit Pixie i en stolpe, sagt till barnen att hålla sig borta.


Så otroligt skakigt och läskigt när man inte vet hur hunden man möter ska agera, nu gick det som tur var bra. Killen hade redan hunnit ringa polisen då hunden sprang lös på Kulhusets parkering när han såg den. Polisen ville att någon av oss skulle förvara hunden till hundskyddet kunde vara på plats 1,5 timme senare, de utgår tydligen från Höganäs. Killen behövde sticka och jag fick väl kläckt ur mig att kunde jag bara få hem hunden och in med den i bilburen så kunde den sitta där till de hämtade den.


Fick be Isak försöka hålla Pixie som bara drog och ville bort till mig, fick säga till Zelda och barnen att hålla sig på avstånd och så började vi gå hem. Fick kallat på "grannfrun" och bett henne ha mina hundar och barnen, medan jag gick över på framsidan till bilen. Han var stark som en oxe och när vi gick genom garaget fick jag knappt ut honom därifrån igen. Väl vid bilen så hoppade han naturligtvis inte frivilligt in i bilen och då kände jag mig ganska uppgiven. Jag lockade med hundgodis, men han tog inte en bit.


Fick kallat på en annan granne och be henne hämta lite kött, men han var knappt intresserad av skinka. Då ringde jag polisen igen och sa att jag kan inte ha en okänd amstaff när jag är själv hemma med två barn och har två egna hundar och hundskrället tvärvägrar hoppa in i buren (jag var tveksam till att lyfta upp honom). De kunde inte göra så mycket, skulle koppla om till hundskyddet igen för att höra hur långt de hade kommit - varför kunde de inte skicka en patrullbil var min fråga.


Ser då att mina farbröder och en kusin kommer och hälsar på och visste att de hade sin hanhund med sig och var osäker på hur båda skulle reagera. Då hade jag tur för han satte framtassarna på stötfångaren för att sniffa efter skinkan i bilen och då passade jag på att knuffa in baken och smälla igen grinden.


Väntade fortfarande på att polisen skulle koppla tillbaka samtalet till mig och försökte samla tankarna. När jag står där och väntar så dyker det upp en tjej och frågar ifall jag har hennes hund. Hon var på Kulhuset med sina barn och hade hunden i bur i bilen med bakluckan öppen, han hade fått upp låset och gett sig iväg. Men han var bara 7 månader och absolut inte aggressiv - nämen tjena - hur skulle jag veta det och vad hon än säger så såg han inte alls vänlig ut när han kom fram som en liten pansarvagn. Jag talade om för henne att han håller på att bli könsmogen och ifall jag mött henne med en hanhund är jag inte säker på att utgången varit samma. Hon sa inte ens tack, utan tog bara av kopplet och skulle bära honom tillbaka till Kulhuset. Hon orkade väl 10-15 meter sen var han för tung. Hennes gubbe mötte upp henne och sen dess har jag inte sett honom - och hoppas slippa göra det framöver med. Hoppas och tror att han är hemmahörande i Höllviken.


Vad hade kunnat hända ifall barnen hade kommit springande från kullarna, ifall en katt, mindre hund eller annat rört sig framför honom.


Jag vet - jag är dömande - men jag tror inte att ägaren har en aning om vad hon har i kopplet. Han kanske är snäll och go hemma, men vet hon vad som kan hända när han hamnar i trassliga situationer?! Sociala mot människor, men inte alltid lika sociala med andra hundar, särskilt inte främmande hundar.


Jag var skakig och helt slut resten av dagen! Har svårt att släppa vad som skulle kunna ha hänt... Så på kort tid har vi haft två mindre bra hundmöten och Pixie är väldigt misstänksam mot hundar vi möter, inte kul!


Om man bortser från det så gick vi en halvdagskurs för Emelie den 2 april och jobbade med slalom (ingångar och tänka själv), samt med gungan. Givande!


Nu kommer förhoppningsvis tävlingsgruppen igång ikväll och jag hoppas kunna träna lydnad på onsdagar. Kalendern är äckligt fullsmockad med fotbollsträningar 2 ggr i veckan, simningar och allt annnat som händer, så det är så svårt att få till bra träningar med andra. Vi kör kortare pass hemma, men vi vill ha mer! Har slängt iväg en förfrågan till en bekant lydnadsmänniska och hoppas på att hon har tid för oss då och då.


Winett har lovat att hjälpa mig med att bli klok på den här icke-apporterande och icke-uppletande hunden, kan förhoppningsvis hinna med det samma helg som jag tävlar agility i Falkenberg. Tack för pep talket Winett!! Ska sätta mig med Nosarbete - En bok om spår & uppletande ikväll för att se ifall jag kan hitta sätt att lära in uppletandet, som passar Pixie. Mina andra hundar har från första stund älskat uppletande, men se så är det inte med Pixie, hon fokuserar på fel saker.


Ikväll ska Zelda få "njuta" av massage hos Emma i Hörby.


Imorse var jag på vårdcentralen för att att få olika födelsemärke undersökte och vid bokningen förstod jag det som att åtminstone ett skulle tas på plats. Så jag var lite ofokuserad imorse och inte särskilt sugen på frukost. Väl där så blev det bara undersökning och beslut om att två ska tas bort av kirurg på sjukhuset, så nu blir det till att vänta på remiss dit och ytterligare en orolig morgon när det väl är dags. Gillar inte tanken på att få spruta, att de ska skära och sy i hårbotten  (och på skinkan).


Nu är lunchen snart slut - dags att återgå till viktigare saker! :)

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se