...och hon är fullkomligt ljuvlig (bortsett från fisarna).

Igår körde jag med sällskap av syrran & Zelda till Härryda för att hämta Force Galaxie's Pixie Spell - en svart/vit ljuvlig aussieflicka på 8 veckor.

Det var kul att träffa kullen igen, en av valparna hade åkt innan vi kom, men annars var de alla där - de är för goa och fina. Hade det inte varit för att jag vet att det är ganska jobbigt med valp hade jag tagit hela gänget med mig.

Nej - det är inte jag, Pixie och Zelda utan Trolla - sista fotot med mamma innan avfärd.

Resan hem gick bra. Hon låg i syrrans knä och sov gott. Vaknade till ett par gånger och började pipa och då stannade vi så att hon fick kissa. Ingen åksjuka här inte - härligt!

Väl hemma så var vi ute i trädgården en stund så att Zelda och hon fick kika lite närmare på varandra - de snusade på varandra innan vi lämnade Härryda, och vid första anblicken av Zelda pep Pixie förskräckt till, men förskräckelsen gick snabbt över.

Vi börjar träna med en gång...nej, inte riktigt, bara en slump...

Resten av familjen var glada över att träffa henne och det var ömsesidigt. Mat, bus och gos på kvällen. Vid läggdags var hon ganska lugn, sen har hon från och till gnällt - säkert saknat sina syskon - och velat ut ett par gånger. Jag hade nästan glömt hur det är att inte få sova en hel natt, trots att Theo är snart 3 år. När väl Pixie lugnat ner sig vaknade Isak och hade ont i armen efter en vaccination i tisdags och kunde inte somna om på 1½ timme - lagom till Pixie var igång igen. Härligt!! Hon har sovit i korgen sidan om sängen och emellanåt krupit in under sängen.

Det har inte hänt så många olyckor inne, två totalt på tidningen innanför altandörren får väl räknas som ok.

Vi var anmälda till Gåsahoppet i Skurup idag, men jag hade inte mage (eller barn/hundvakt) nog att åka iväg. Får se hur vi gör imorgon - Zelda hade älskat att få tävla!

Idag har vi njutit av vårsol i trädgården större delen av dagen, röjt undan, krattat och gjort fint.  

Vad kan detta vara - kan jag klättra upp här??  

Vi har gått en kort koppelpromenad och så länge hon den där röda kuliga hunden är med så är det nemas problemas att gå i koppel.  

Det tar på krafterna att vara på ett nytt ställe och hon kan sova var och när som helst.

Här sidan om Isak i puffen.

Egentligen hade jag tänkt krypa till kojs redan efter att barnen somnat, men en uppdatering är ju på sin plats eller hur.

Nu ligger hon under min stol och snusar så gott...

Kram...